Anyway, blommor. Det finns ju bara ett problem. Jag kan tre blommor: tulpan, ros och kanske (en bra dag) pelargon. Och då menar jag inte "kan" i bemärkelsen "kan sköta" utan "känner igen". Inomhus har jag inte en enda växt. Inte någon. Har inte haft på tolv år. När det kommer hem till mig så dör de, vilket kanske borde vara en hint inför trädgårdsarbetet?
 |
| Vi har tre sorters sippor: blåa, vita och... ta dah!.. gula! |
 |
| Utmärkta lökväxter! |
Jag ska erkänna att trädgården kommer för-ekiperad med blommor jag tycker om. Med det menar jag Blommor Som Inte Kräver Vård Och Som Kommer Av Sig Själv: sippor och lökväxter, och det finns det gott om. Jag njuter av dessa, fotograferar och funderar på om fåren kommer äta upp dem så fort de får en chans. Det är ju det enda problemet - fåren tycker väldigt mycket om vårblommor också. Eller så vill de dubbelkolla om de tycker om vårblommor en gång till genom att nafsa lite på dem, dra upp dem med rötterna och sedan spotta ut dem. Och så testa en gång till.
 |
| Löften om bigaråer |
Nästa typ jag tycker om är Blommor Som Växer På Träd, ety de inte bara hänger för högt för att fåren ska komma åt dem och kan ge en nästan magisk känsla när man går under dem: de är också ofta ett löfte om belöningen i slutet på sommaren: plommon, äpplen och körsbär som vi kanske får ta del av, om inte fåglar och insekter äter upp dem innan. Ska väl erkänna att det senaste bigaråträdet valde jag för att det aldrig blir större än att vi kan täcka det med nät... så jag kanske får några bär i år! Bigaråer tillhör en av livets lyx: man förväntas inte koka sylt, frysa in eller göra saft på dem, utan de ska man bara ta en näve av och stoppa i munnen...solvarma direkt på stället. Inte plocka för att äta senare utan precis, just nu.
 |
| Löften om äpplen! Detta är vårt tidiga träd, första påminnelsen om hösten. |
Sedan finns det planterade blommor, som redan finns på plats. Rosor finns det gott om, vilka ska klippas, hackas, putsas, skötas och helst gödslas. Så det är inte blommor som är så himla lätta att gilla. Detta är dock inte något som kommer fortsätta vara ett problem, då de dör i så rask takt att vi har bestämt oss för att ta bort dem i sommar (tydligen dör rosor när de blir gamla). Jag tycker inte om blommor som dör.
 |
| Dessa växer längst bort i trädgården, tänkta att plockas i vaser. Men vem har hjärta att plocka dem? Så vackra där de står... |
Så jag har insett att om nu massa blommor försvinner så måste jag nog ersätta dem med andra blommor. Eller, i sanning, det är nog inte något som jag helt och hållet kom på själv. Jag gick ju en trädgårdsdesignkurs och
Helena pratade en massa om blommor (en massa = mer än tio minuter). Sedan frågade hon var jag skulle ha mina rabatter. Jag förstod knappt vad hon pratade om. Rabatter? Jag hade lite svårt att se hur jag skulle gräva upp massa gräsmatta för att plantera saker som kräver ogräshackande? Men jag ju en idé om att en lavendelhäck skulle vara en bra ersättning för existerande rosrabatt så då ritade jag in det. Sedan fick vi på kursen i uppdrag i designa en rabatt.
Total blank.
Tills vi fick rådet att göra en tabell över rabatten, och då gick det lättare. Känns lite mer hanterligt än rabatter. Och tack vare tabellformatet såg jag plötsligt att man alltid kan börja med en marktäckare, som därmed hjälper till med ogräset: aha! Numera är jag därför ständigt på jakt efter marktäckare, och går och plantera sådana överallt i trädgården där gräset växer dåligt eller nässlorna trivs. Som tur är så finns det gott om ormöga i ett hörn av trädgården och den stjäl jag hämningslöst av (från min mamma) och flyttar omkring. Så rätt vad det är kommer jag väl sitta här och klaga över att jag inte kan bli av med ormöga som finns över hela trädgården! Se, det är glädjen med en trädgård. Det finns alltid något att klaga på, och alltid mer arbete.
 |
| Trädgårdsmarodörer. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar