I somras blev jag med trädgård. Det låter ju lite som om jag blev med barn - och liknelsen stämmer väldigt bra. När man blir med barn så har man ju åtta månader på sig att vänja sig vid tanken, planera, drömma och renovera hela huset, innan man faktiskt står där och ska ta hand om det.
Den lyxen hade inte jag. Jo, jag har ju faktiskt haft ganska många år på mig att vänja mig vid tanken på att jag en dag ska ta över den här trädgården, men på något sätt har jag hela tiden mest tänkt på huset. Huset var jag helt beredd på. Jag vet precis vad som behöver göras (kök och badrum) och jag vet redan precis hur det ska se ut. Men att det bredde ut sig en hektar trädgård runt omkring huset hade jag lyckats förskjuta.
Men nu ligger den där. Första sommaren - precis när jag hade blivit med trädgård - bestämde jag mig för att precis som med graviditetens första månader inte ändra så mycket i mitt liv på grund av trädgården. Jag gick inte ut och hackade ogräs varje kväll, eller planterade blommor. Jo, lite blev det gjort. Vi beskar åtta ståtliga lindar som vid det här laget uteslöt varje form av kvällssol, men annars låtsades jag mest att trädgården inte fanns där.
Men det gör den. Så nio månader efter inflyttningen har jag nu börjat ta ansvar för trädgården. Jag har gått en trädgårdsdesignkurs och gjort en plan. Vårsolen har ännu inte börjat ställa så mycket krav på mig att hacka och gräva, men det kommer nog dra igång i helgen.
Min blogg kommer handla om förvandligen. Delvis om förvandlingen från Trädgården Idag till Den Nya Paradiset, men också om hur jag ska gå från "är det en tulpan? aha, en pelargon" till Någon Som Begriper Trädgård.
Nu ska allt hända. Nu ska jag med hjälp av en snäll man, en motsträvig mamma och en mycket stor grävmaskin börja Förändra, Förbättra men mest av allt, Vänna Te.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar