Fågelbord: en utvärdering

I höstas var jag mammaledig och inget driver nätshopping som mammaledighet på landet... Slutade med att jag köpte fem fågelbord som nu har fått arbeta under en ganska mild vinter. Var ute idag och fyllde på (nu är hösthullet slut hos fåglarna och inga knoppar har kommit ännu, så sluta inte mata)!

Jag började med att åka till Granngården för att köpa mat, men det slutade jag strax med: hua vad dyrt det blev! I stället kunde jag köpa hos ett lokalt företag som vanligtvis säljer spannmål per ton och så fick jag frön som min snälla svärfar hade köpt hos sin fågelskådarklubb.

Efter att ha konsulterat den här utmärkta sidan http://www.skof.se/fsk/matning.htm så satsade jag på linfrö, hampafrön, solrosfrön och talgbollar. Fick tipset från wildlifegarden.se att inte blanda frö i samma matare, för då skulle fåglarna sparka ut de frön de inte gillar. Tycker nog de sprätter rätt bra ända: marken är täckt av frön i ett tjockt lager. Vet inte hur det kommer se ut längre fram i vår och sommar.

Här kommer lite utvärderingsresultat från min fågelbuffe:

Fågelkarusellen var jätterolig för oss människor när fåglarna väl vant sig. Lätt att fylla på. Funkar inte med hampa eller linfrön då de blir blöta så fort det kommer lite nederbörd. Betyg: fyra mesar av fem.

Den lilla fågelmataren från Eva Solo tyckte fåglarna inte om, var lite småmäckig att fylla på (utan att hälften av fröna rinner ut) och så sitter fåglarna ganska ofta mitt i maten och äter, vilket de inte ska göra. Lätt att hänga upp om man har något bra att hänga i. Betyg: en mes av fem.

Den stora fågelmataren från Eva Solo ska räcka länge när man är bortrest, men i praktiken sparkar fåglarna ut all mat på två dagar. Sedan sitter de i maten och bajsar. Lite jobbig att montera (beroende på vilken mark man har, vi har mycket sten) men mycket lätt att fylla på. Betyg: en mes av fem.

En ny designer i trädgårdsvärlden är Wildlife Garden som har tagit fram fantastiska fågelmatare och detta är en av mina favoriter. Lätt att hänga upp, går att använda både för talgbollar, äpplen och frön. Lite småmäckig att fylla på, men fåglarna gillar den. Betyg: fyra mesar av fem.

Wildlife Garden har även en matare speciellt för frön och den är bäst på att behålla fröna inne i huset och inte på marken. Lätt att hänga upp, men lite småmäckig att fylla på. Betyg: fyra mesar av fem.

Till nästa vinter vill jag hitta en bra lösning för att kunna förvara fågelmaten nära fågelbordet, i slutna lådor men ändå lätthanterligt. Fylla på fågelmat kan vara utmanande när det är 15 minusgrader och man ska hantera små små sprintar...

Nu ska planera fågelbad till sommaren, snart är hemska vintern slut slut slut!

Planer och verklighet I

När vi flyttade till huset var vi inställda på att renovera köket så fort som möjligt: det är mörkt och trångt, och trädgården var väl OK som den var. Ja, förutom att Mannen ville ha så stort trädgårdsland som möjligt. Helst skulle vi bli självförsörjande på mat.

Men så inträffade det som alltid inträffar när man köper ett gammalt hus (tror jag): man får fukt i källaren. Visste vi inte det innan vi flyttade in, frågar man sig raskt? Nja, när vi flyttade in var huset fullt med saker, mammas saker. Det är nämligen så att vi har flyttat in på min föräldragård. Och när vi flyttade in hade mamma inte riktigt flyttat ut (det har hon inte helt och hållet fortfarande, men hon bor i alla fall i ett eget hus nu). Så fukten fanns där, fanns bakom kartonger, lådor, grejjer, så den var inte helt framträdande. Men när vi väl började flytta på saker och dessutom upplevde en mycket fuktig sommar, så gick det inte längre att fly från problemet.

Så nu ska vi dränera grunden i sommar, vilket innebär att vi ska gräva upp marken på tre sidor av huset (den fjärde är redan gjord) och sedan lägga rör, sätta väggplattor (?) och fylla igen med grus. Och då kommer vi bli tvungna att gräva bort planteringar (som vi ändå inte vill ha där) och så har vi en grusgång som måste ändras.

Grusgången ja - den är nästan värd en hel liten roman, eller i alla fall en novell. Den går runt den så kallade "fyrkanten" som är en gräsmatta med en maffig rosrabatt i, och en snygg fontän i mitten. Men grusgången går ingenstans som man vill gå till. Så man använder den inte till något. Och det är ju tur, för man får inte gå på gången. Och absolut inte köra bil på den (den är bred nog att åka bil på utan problem). Om man ville bli riktigt osams med mina föräldrar så körde man bil på den. Så vi har en uppfart som man inte får använda.

Det känns ju inte helt praktiskt. Speciellt som grusgången numera består av 10 % grus, 70% jord och resten ogräs. Under många år har det inte varit ett problem då Roundup har använts ett par gånger per år, men nu vill vi ju helst undvika det.

Och så måste vi gräva bort lite vattenledningar i trädgården som läcker. Och så håller rosrabatten att dö av hög ålder.

Så nu måste vi börja med trädgården, och köket får vänta till nästa år. Om det finns pengar kvar då.

Total trädgårdsamatör med idéer

I somras blev jag med trädgård. Det låter ju lite som om jag blev med barn - och liknelsen stämmer väldigt bra. När man blir med barn så har man ju åtta månader på sig att vänja sig vid tanken, planera, drömma och renovera hela huset, innan man faktiskt står där och ska ta hand om det.

Den lyxen hade inte jag. Jo, jag har ju faktiskt haft ganska många år på mig att vänja mig vid tanken på att jag en dag ska ta över den här trädgården, men på något sätt har jag hela tiden mest tänkt på huset. Huset var jag helt beredd på. Jag vet precis vad som behöver göras (kök och badrum) och jag vet redan precis hur det ska se ut. Men att det bredde ut sig en hektar trädgård runt omkring huset hade jag lyckats förskjuta.

Men nu ligger den där. Första sommaren - precis när jag hade blivit med trädgård - bestämde jag mig för att precis som med graviditetens första månader inte ändra så mycket i mitt liv på grund av trädgården. Jag gick inte ut och hackade ogräs varje kväll, eller planterade blommor. Jo, lite blev det gjort. Vi beskar åtta ståtliga lindar som vid det här laget uteslöt varje form av kvällssol, men annars låtsades jag mest att trädgården inte fanns där.

Men det gör den. Så nio månader efter inflyttningen har jag nu börjat ta ansvar för trädgården. Jag har gått en trädgårdsdesignkurs och gjort en plan. Vårsolen har ännu inte börjat ställa så mycket krav på mig att hacka och gräva, men det kommer nog dra igång i helgen.

Min blogg kommer handla om förvandligen. Delvis om förvandlingen från Trädgården Idag till Den Nya Paradiset, men också om hur jag ska gå från "är det en tulpan? aha, en pelargon" till Någon Som Begriper Trädgård.

Nu ska allt hända. Nu ska jag med hjälp av en snäll man, en motsträvig mamma och en mycket stor grävmaskin börja Förändra, Förbättra  men mest av allt, Vänna Te.