Vårblommor

Om man har trädgård så ska man ju ha blommor. Hmm... Jo, buskar och träd också, men det tänker jag inte skriva om idag. Idag ska jag prata om blommor. Trädgård = blommor (ja, förutom i sådana där super-tjusiga-fanatiska-trädgårdar som man läser om i tidningar där ägarna har "helt lämnat blommor och satsar mer på struktur, former och tycker att olika bladformer är sååååå spännande". Det är samma typer som - om de inredde ett hem - hade bara haft vita möbler, kuddar, gardiner och svart-vita tavlor. Behöver jag säga mer?).
Anyway, blommor. Det finns ju bara ett problem. Jag kan tre blommor: tulpan, ros och kanske (en bra dag) pelargon.  Och då menar jag inte "kan" i bemärkelsen "kan sköta" utan "känner igen". Inomhus har jag inte en enda växt. Inte någon. Har inte haft på tolv år. När det kommer hem till mig så dör de, vilket kanske borde vara en hint inför trädgårdsarbetet?

Vi har tre sorters sippor: blåa, vita
och... ta dah!.. gula!

Utmärkta lökväxter!

Jag ska erkänna att trädgården kommer för-ekiperad med blommor jag tycker om. Med det menar jag Blommor Som Inte Kräver Vård Och Som Kommer Av Sig Själv: sippor och lökväxter, och det finns det gott om. Jag njuter av dessa, fotograferar och funderar på om fåren kommer äta upp dem så fort de får en chans. Det är ju det enda problemet - fåren tycker väldigt mycket om vårblommor också. Eller så vill de dubbelkolla om de tycker om vårblommor en gång till genom att nafsa lite på dem, dra upp dem med rötterna och sedan spotta ut dem. Och så testa en gång till.

Löften om bigaråer

Nästa typ jag tycker om är Blommor Som Växer På Träd, ety de inte bara hänger för högt för att fåren ska komma åt dem och kan ge en nästan magisk känsla när man går under dem: de är också ofta ett löfte om belöningen i slutet på sommaren: plommon, äpplen och körsbär som vi kanske får ta del av, om inte fåglar och insekter äter upp dem innan. Ska väl erkänna att det senaste bigaråträdet valde jag för att det aldrig blir större än att vi kan täcka det med nät... så jag kanske får några bär i år! Bigaråer tillhör en av livets lyx: man förväntas inte koka sylt, frysa in eller göra saft på dem, utan de ska man bara ta en näve av och stoppa i munnen...solvarma direkt på stället. Inte plocka för att äta senare utan precis, just nu.

Löften om äpplen! Detta är vårt tidiga
träd, första påminnelsen om hösten. 

Sedan finns det planterade blommor, som redan finns på plats. Rosor finns det gott om, vilka ska klippas, hackas, putsas, skötas och helst gödslas. Så det är inte blommor som är så himla lätta att gilla. Detta är dock inte något som kommer fortsätta vara ett problem, då de dör i så rask takt att vi har bestämt oss för att ta bort dem i sommar (tydligen dör rosor när de blir gamla). Jag tycker inte om blommor som dör.

Dessa växer längst bort i trädgården,
tänkta att plockas i vaser. Men
vem har hjärta att plocka dem?
Så vackra där de står...

Så jag har insett att om nu massa blommor försvinner så måste jag nog ersätta dem med andra blommor. Eller, i sanning, det är nog inte något som jag helt och hållet kom på själv. Jag gick ju en trädgårdsdesignkurs och 
Helena pratade en massa om blommor (en massa = mer än tio minuter). Sedan frågade hon var jag skulle ha mina rabatter. Jag förstod knappt vad hon pratade om. Rabatter? Jag hade lite svårt att se hur jag skulle gräva upp massa gräsmatta för att plantera saker som kräver ogräshackande? Men jag ju en idé om att en lavendelhäck skulle vara en bra ersättning för existerande rosrabatt så då ritade jag in det. Sedan fick vi på kursen i uppdrag i designa en rabatt.
Total blank.
Tills vi fick rådet att göra en tabell över rabatten, och då gick det lättare. Känns lite mer hanterligt än rabatter. Och tack vare tabellformatet såg jag plötsligt att man alltid kan börja med en marktäckare, som därmed hjälper till med ogräset: aha! Numera är jag därför ständigt på jakt efter marktäckare, och går och plantera sådana överallt i trädgården där gräset växer dåligt eller nässlorna trivs. Som tur är så finns det gott om ormöga i ett hörn av trädgården och den stjäl jag hämningslöst av (från min mamma) och flyttar omkring. Så rätt vad det är kommer jag väl sitta här och klaga över att jag inte kan bli av med ormöga som finns över hela trädgården! Se, det är glädjen med en trädgård. Det finns alltid något att klaga på, och alltid mer arbete.

Trädgårdsmarodörer. 

Uteplatser

Bästa uteplatsen mot södervägg, med
miniväxthus för små växter. Fast den
är så jobbigt att vattna i, att den mest
används för tända ljus på kvällen.

Varje god trädgård ska ha en uteplats i varje väderstreck. Well, än så länge har jag inte anlagt någon i norrläge... När vi flyttade dit fanns det i huvudsak två uteplatser - en mot en södervägg precis utanför kökstrappen (underbar) och en mot en västervägg (lite för långt bort från köket). Vid den Bästa Uteplatsen Mot Söderväggen har vi satt dit ett armeringsnät som spaljé där jag hoppas att vildvin ska växa och dels dölja ingången till skulet bakom, men också ge lite vindskydd. Då den här uteplatsen ligger precis utanför kökstrappen har vi också en liten örtagård här. På sikt ska vi utöka platsen och bygga odlingsbäddar i tegel för örter, men nu får vi nöja oss med att odlar i krukor och på marken. Visst låter det bra med örtagård? Seriöst? För närvarande är det gräslök, basilika och persilja, men jag tror nog det blir mer ganska snart.

Men under våren (eller vad vi ska kalla den sibiriska vintern vi hade i april), anlade vi två uteplatser till:

Pilsnerplatsen, för
morgonkaffet!

Pilsnerplatsen - en stor trästam från en fälld alm att sitta på och en ännu större trästam att ställa ölen på. Utsiken är makalös: enda problemet är att den ligger i sydöstra hörnet av trädgården, dvs mer gjord för morgonkaffe än pilsner, men jag kan vara flexibel... Detta tog en halvtimma att bygga (tiden att rulla fram stockarna från där de låg), och ingick kanske inte i Den Stora Planen. Det är praktiskt och billigt med möbler som växer på plats!

Nya fina uteplatsen som är kärnvapen-
krigssäker, med nya fina
möbler från Fermob. 

Drivbänken - en gammal drivbänk som numera ligger i skuggan av ett stort äppleträd. Det är inte så praktiskt med skugga över drivbänk, så i stället har vi nu lagt trätrall i drivbänken, ställt dit ett par möbler från Fermob och så ska det bli ett par planteringsbord också. Här ska man kunna sitta och titta på morötterna, potatisen och tomaterna som växer.

Mitt råd till alla som tänker göra samma sak som jag: ska du göra en liten liten trätrall så ska du inte följa allas råd. Den blev mycket rejäl. Mycket. Typ: om kriget kommer så kommer vi inte ha något hus kvar, men trätrallen kommer ligga kvar. Du behöver inte både bärlinor och reglar i tvåtums - fyrtumsvirke när hela trallen ska ligga direkt på marken och är 1,5 x 2,5 meter stor. Lovar.

Buskar, växter och landgång ska bort,
i stället en röd klängros, lite lavendel
och en uteplats. Här ska
det ätas kvällsmat!

Sedan ska det bli en ny uteplats på västersidan om huset, närmare köksdörren. Detta kommer ske i sommar i samband med Den Stora Dräneringen av huset, då vi måste gräva bort alla buskar och ta bort landgången som ligger där idag. Lite blommor och så en ordentlig matplats för kvällsmat i solnedgången, vinkandes till grannarna.

Slutligen - för dagar när regnet öser ner, eller det blåser småspik: lusthuset som pappa lät göra av gamla ladugårdsfönster. Väl skyddad från alla element men med full utsikt över allt viktigt! Här ska det också bli lite blommor utanför, lite stensättning runt omkring och så får vi se.